För ett knappt år sedan var jag på en härlig kurs med Stina Wollter på Gerlesborgsskolan i Bouslän. Den fick mig att bli entusiastisk över kroki igen. Kroki kan lätt kännas som ett nödvändigt ont – särskilt om man är konststuderande, och ibland även om man är konstlärare.
Nu har vi glädjen att ha kontakt med många fina modeller på den skola jag arbetar på så den här sommaren har jag experimenterat med att ha modell i ateljén på akvarellkursen. Det skulle inte resultera i modellmåleri i akvarell, vilket kan vara härligt i sig, utan ett experimenterande med material med modellen i fokus.
När jag visar material och teknik så får jag helt enkelt göra egna bilder och den här är en sådan. Malin låg i en härlig ställning – kraftigt förkortad – och på den enkla tuschbilden använde jag sedan roller doppad i akvarell och till det kritor för att visa skillnaden mellan oljepastell- och akvarellkritor.
Många av mina bilder behåller jag inte. Den här fick Malin – modellen. Hon har inte cerisefärgat hår. 😉 .
I galleriet här nedan har jag sparat de bilder som jag lagt ut på Instgram. Att teckna kroki är en utmaning och alltid ett stort stycke lärande. Man utvecklas hela tiden. Som vanligt är jag mest förtjust i mina tusch-teckningar. En gång tecknare – alltid tecknare.
wanngard.art 