Det här sommarlovet började jag med att avsluta en kurs som jag påbörjat under våren. Kursen heter Konstnärslyftet – konsten att leva på sin konst och hålls av Ania Witwitska.
Eftersom jag så ofta går igenom just entreprenörskap i de utbildningar jag själv är lärare i tänkte jag att det kunde vara värt att göra samma slags kurs själv. Det har tagit tolv veckor och jag har fått många nya aha-upplevelser av vilken min bloggs nyvakenhet är en.
Gå tillbaka till början
En av de saker jag har fått göra är att gå på djupet kring mina föreställningar kring att vara konstnär. Det har inneburit att jag kontaktat mina bröder och frågat om hur min mamma reagerade när jag valde att sluta ett ”säkert” jobb och påbörja en konstutbildning.
”Hon var bekymrad” säger min äldste bror och fortsätter: ”hur skulle du klara dig?”
Samtalen med min mor handlade om att jag som konstnär inte skulle kunna leva på min konst. Så när hon sått sin oro hos mig tackade jag nej till alla utbildningar jag kommit in på utom Bildlärarinjen på Konstfack – för att jag skulle ha ett ”riktigt yrke”.
Allt blir bra
Nu – såhär med erfarenheten av massor av år som lärare – är jag glad att jag valde Konstfack. Det var en fantastiskt fin utbildning på den tiden jag gick och vi hade inspirerande lärare och jag lärde mig massor. Jag insåg snabbt att jag skulle trivas bra i folkbildning och med mindre grupper och har till slut fått ett arbete där jag inte behöver sätta betyg och där det ingår i jobbet att lära sig av både kollegor och elever.
Jag har målat i alla år på mina lov och ledigheter och gått en och annan konstutbildning på både distans och verkliga livet. Utbildningar som gör mig till en bättre lärare och bättre konstnär.
Om du någonsin befinner dig i valet och kvalet och funderar vilket som är rätt så vill jag berätta att det handlar mer om att det val du gör kan bli rätt, än att göra rätt val från början.
Jag målar trots att inte hade stöd hemifrån. Jag målar trots att jag inte alltid anses vara ”konstnär”. Jag målar för att jag måste ha det uttrycket i mitt liv och för att jag vill påminna dig om se ljuset där du är och skapa den verklighet du vill ha. Det är tillräckligt för mig.
Eller som en elev till mig sa i år: ”Jag måste våga Våga!”
Det handlar alltså inte alltid om att följa sitt hjärta – det kan handla om att hitta hjärtat där du är och skapa något fantastiskt. Våga göra det istället!
