FAKTA – Färglära: kulörtoner

För att kunna gestalta till exempel ett landskap med perspektiv och djup så behöver du kunna mer om färg. För att du och jag ska kunna förstå varandra behöver du lära dig att använda det fackspråk vi konstnärer har kring färg.

Pratar vi om ”färg” lite mer allmänt behöver vi inte vara så tydliga, men pratar vi om färgteori och färgsystem så kan vi tala om Valör, Kulör, Pigment, Komplementfärg, NCS, SMYK, RGB och en hel radda andra saker lite beroende av vilket område och system vi finner oss i.

Det är färg i skuggorna – Sören Kröyer

Naturliga färgsystemet

Beroende på var vi använder färgen så har vi olika system och teorier. Går du in i en färgaffär så kanske du bestämmer dig för att köpa en färg som heter kaffelatte till väggen i köket – den är kanske tillblandad enligt NCS (Natural Colour System) – Det naturliga färgsystemet – som är skapat i Sverige. Det naturliga färgsystemet handlar om de färger vi ser snarare än de färger vi blandar.

NCS grundfärger är gul, röd, blå, grön. Dessa grundfärger ska inte ha någon dragning åt något håll i färgcirkeln utan vara helt klara och upplevas som just gul, röd, blå och grön. NCS beskriver hur vi ser kulörtonen i färgcirkel och valören/nyansen i färgtriangeln.

visar en färgtoncirkel
Kulörtoner i Naturliga Färgsystemet

Bildkälla: Author        NCS INFO, 2011 – https://commons.wikimedia.org/wiki/File:NCS_Colour_Circle.tif, CC BY-SA 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=75433180

Färger i samma kulörton – ex. grön – kan ha olika svarthet respektive kulörthet – dvs nyans. Detta kan illustreras i nyanstrianglar vars skalor är indelade i 100 steg.

Nyanstriangel i en färgkropp i Naturliga Färgsystemet.

Bildkälla: NCS INFO – Eget arbete, CC BY-SA 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=46780607

En valör är en kulör som går åt antingen vitt eller svart – den har en upplevd vithet eller svarthet förutom sin kulörthet. En valör kan även vara helt utan kulör och då vara gråskala.

Pigment

Bestämmer du färg till fasaden på ditt torp kanske du väljer Falu rödfärg som är gjord av pigment med järnoxid. Går du sedan in i en affär där du kan handla konstnärsmaterial så är det en Rödockra eller Engelskt röd eller Caput mortuum du vill ha. Dessa tre namn beskriver ungefär samma färgton och liknande pigment.

Alla dessa röda färger har järnoxid som bas oavsett om det är kritor, akvarell-, akryl- eller oljefärg du köper. Pigmentet som färgen är gjord av är densamma oavsett – sedan har tillverkaren bestämt bindemedel och blandning och kvalitet. Rödockran kan till exempel hämtas i Roussillon i Frankrike där bergen har en röd nyans.

Rödockraberg från Roussillon i Frankrike

Bildkälla: Av Lanzi, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=581744

Additiv färgblandning

Beroende på HUR vi blandar färg så behövs olika grundfärger.

Den additiva färgblandningen är den blandning som sker när vi blandar ljus, som på en datorskärm eller TV. Då är grundfärgerna blå, grön och röd. Genom att ex. blanda grönt och rött får vi fram gult.

Vi skulle inte kunna se färg om det inte fanns ljus, så färglära hör till både kemin och fysikens område.

Grundfärger vid blandning av ljus

Bildkälla: Av Quark67(Modified color by Monami) – Image:Synthese+.svg, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=4798169

Subtraktiv färgblandning

Ska du välja färger i tryck så talar vi om CMYK och primärfärgerna; blå, röd och gul. Eller cyan, magenta och gul (K står för Karbon/svart). Dessa tre primärfärger kan blandas med varandra för att få fram andra kulörer.

Grundfärger vid blandning av pigment

Bildkälla: CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=113383

I din skrivare hemma finns säkert patroner för dessa fyra färger.

Blandar vi blå, röd och gul som pigment med varandra får vi fram svart, eftersom ljuset inte längre når den vita pappersytan och kan reflekteras. Vi kallar det subtraktiv färgblandning. Se bilden ovan så ser du vad som händer när alla pigment blandas på en yta.

Pigmenten blandas med varandra och beroende på hur många olika pigment och/eller färger du blandar så kommer du att uppleva färgen som klarare eller mörkare. Med hög mättnad (klarare i kulören) eller mer omättad (mörkare eller blekare i kulören). Man brukar säga att det är bra att blanda så få färger som möjligt för att hålla pigmenten klara. Särskilt i akvarell när vi behöver låta underlaget lysa igenom och kanske låta bli att blanda fler än två pigment – OM du vill ha klara färger.

Grundpaletten och färgtoncirkeln

Oavsett vilka olika färgpigment du arbetar med som konstnär så är det alltså vissa saker du behöver veta om det material du har. Materialkunskap och din färdighet med metoder och tekniker i de olika materialen hjälper dig att göra bättre val när du målar, så att du får den färglyster du vill ha.

Det kan vara bra att veta att vissa färger upplevs som varma och vissa som kalla. Vissa ÄR transparenta (genomskinliga) och andra är opaka (täckande). Detta har med pigmentet att göra – och kan även påverkas av blandningen av pigment i en kulör eller tub. Det här är något som man helt enkelt får lära sig och jag kommer att gå igenom detta i flera övningar.

Övningar som är bra att göra när du håller på att lära dig färglära är:

Övningar

Upprepa dessa övningar med olika svårighetsnivå och med olika varianter av primärfärger hela livet och lägg märke till hur färger blandar sig med varandra. Spara gärna i dina loggböcker eller ha en egen loggbok för just färglära och materialet så skapar du din egen uppslagsbok – och lär dig dessutom både bättre och snabbare.

Lycka till!

Kommentarer är stängda.

Skapa en webbplats eller blogg på WordPress.com

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: