Då var jag argare, grinigare och allmänt mer kinkig. Vad har hänt? Jag har börjat träna Mindfulness sedan ett år tillbaka. Nu börjar det ta – nu börjar jag tänka ”det beror på” eller ”det är som det är” för mig själv när jag blir irriterad och vips så är irritationen borta.
Litet av glädjen av att ha en blogg försvinner då ut genom fönstret med ett sorgset pys. Att kunna skriva av sig – eller ännu bättre: teckna av sig under antaget namn – kommer kanske inte lika naturligt.
Förr kunde jag älta saker som hände på jobbet ända hem och sedan skriva ner detta i den blogg jag hade då. Nu har jag lärt mig olika coping-strategier, gudbevars, och själva kinkigheten hinner oftast lägga sig på promenaden på väg hem. En framtid som grinig kärring eller tjurig tant verkar leva ett osäkert liv. Jag som längtade lite efter att bli en sådan där gumma som slår ner dumma typer med paraply när jag blir gammal och benig.
Eller? Kanske, kanske finns det liv i gumman än. Och kanske kan en och annan fundering få plats här. Välkommen om du hittat hit, hoppas du gillar vad jag skriver och tecknar. Tack för att du läser i min nya blogg.
(uppdaterad 230216)
wanngard.art 